Svartkantad vitfjäril är en vit fjäril med mörka framvingespetsar och en gulgrönt marmorerad bakvingeundersida. Den förekommer från sydöstra Europa genom Mellanöstern till Centralasien.
Klippiga sluttningar och ängar, soliga torrängar, störd eller övergiven mark, öppna olivlundar, vägkanter, bergsängar och skogsbryn upp till omkring 2000 m.
Kännetecken
Vingbredd 36–48 mm. Ovansidan är vit med mörk, vitfläckig framvingespets och en svart fläck vid cellens slut som inte når framkanten. Bakvingeundersidan är det bästa kännetecknet: den är marmorerad i gulgrönt och vitt. Honan är oftast mörkare, de två generationerna skiljer sig något i teckningen och framvingarna är spetsiga.
Liknande arter
Euchloe crameri ser nästan likadan ut men har ett eget utbredningsområde. Vitfjärilar av släktet Pontia, som grönfläckig vitfjäril (Pontia edusa), har längre och smalare antenner.
Biologi
Larverna äter blommor och unga frukter av korsblommiga växter (Brassicaceae) som åkersenap (Sinapis arvensis) och vejde (Isatis tinctoria). De är gulaktiga till grönaktiga med ljusa sidostrimmor. Arten har en eller två generationer per år med flygtid från mars till juli, och puppan övervintrar.
Uppgifter per land
Beskrivningen ovan gäller i alla länder. Status, flygtid och utbredning gäller bara för det valda landet.
I Finland
Status i det här landetTillfällig gäst i FinlandNA (Ej tillämplig)
Flygtid
Utomlands flyger arten från mars till juli i en till två generationer. Övervintrar som puppa.
Utbredning
Påträffad bara en gång i Finland: en individ i Helsingfors 1970 (under en stor invandring av Pontia edusa från Ryssland), som upptäcktes först 2009 i en avliden samlares samling.