Artguide · Sverige
Praktfjärilar · Sverige

Ängspärlemorfjäril

Speyeria aglaja

Ängspärlemorfjäril är en av våra vanligaste pärlemorfjärilar, med silverfläckar på bakvingens olivgröna undersida. Den flyger på ogödslade ängsmarker i hela landet.

Status i det här landetAllmän i SverigeLC (Livskraftig)
Ängspärlemorfjäril

Flygtid

Flygtiden infaller huvudsakligen mellan sista veckan i juni och slutet av juli. Enstaka honor påträffas fram till senare hälften av augusti.

Livsmiljö

Ogödslade, torra till friska ängsmarker och kantzonen till rikare kärrmark. Förekommer i helt öppna landskap vid kusterna, på mindre ängar och hyggen i skogstrakter samt på ängsmark i odlingslandskapet. Markunderlaget ska vara sand eller morän.

Kännetecken

Vingspann 45–58 mm. Hanens översida är gulröd med svarta fläckar och doftfjäll på vingribborna; honan varierar från gulröd med små svarta fläckar till mörkt brungul med grönskiftande svart pudring närmast vingroten. Bakvingens undersida är på den inre delen olivgrön med 12–14 silverfläckar, varav de större är ovalt utdragna i vingribbornas längdriktning. Längre utåt är bakvingen brungul och utan bruna ögonfläckar – vilket skiljer arten från skogs- och hedpärlemorfjärilen. Utkanten har små silverfläckar innanför gröna kantmånar.

Liknande arter

Skiljs från skogspärlemorfjäril och hedpärlemorfjäril på att bakvingens yttre del på undersidan saknar bruna ögonfläckar. För övrigt finns inga förväxlingsarter beskrivna i de undersökta källorna.

Utbredning

Jämnt utbredd över hela Sverige från Skåne till södra Lappland; även i grannländerna utbredd i alla provinser. I Norge påträffad längs hela kusten till Troms. Världsutbredningen omfattar hela Europa utom Medelhavets och Atlantens isolerade öar och sträcker sig från Atlasbergen i Nordafrika till Kazakstan, Tian Shan, Altaj och Japan.

Biologi

Värdväxter är flera violarter: buskviol, kärrviol, sandviol, strandviol, styvmorsviol och ängsviol. Honan lägger äggen utspridda ett och ett eller några tillsammans på större plantor där dessa växer solexponerat. Den nykläckta larven förtär endast äggskalet innan den övervintrar bland markens lövrester; den blir åter aktiv i mitten av april och är fullväxt i första hälften av juni. Förpuppningen sker i skrymslen helt nära markytan, helst på stenar och stubbar; puppstadiet varar 2–3 veckor. Båda könen är flitiga blombesökare med förkärlek för klint, vädd och tistel. I odlingslandskapet har arten minskat kraftigt på grund av kvävegödning.