Kännetecken
Vingspann 40–50 mm. Vingarnas översida är mörkare eller ljusare gulröd med gråsvarta eller mörkbruna ytterkanter, två större svarta framkantsfläckar och ett antal mindre fläckar; vingarnas ytterkontur är ojämn och flikig, något mindre hos honan. Undersidan är marmorerad i gråsvarta eller bruna nyanser, ofta med stänk av gråblått eller olivgrönt. Bra kännetecken är undersidans silverfärgade C-tecken och att framvingens underkant är kraftigt inåtböjd. Den könsmogna sommargenerationen, formen hutchinsoni, har ljusare undersida och ljusare gulröd översida.
Liknande arter
Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.
Utbredning
Tämligen allmän i hela Fennoskandien utom i fjälltrakterna och merparten av det boreala barrskogsområdet; i Norrland främst i älvdalarna och nära kusten norrut till norra Bottenviken. Sällsynt i Danmark och västra Norge. Världsutbredningen sträcker sig från västra Nordafrika, Portugal, England och Norden genom hela Europa, Mellanöstern, Kaukasus och Sibirien till Mongoliet och Japan. Populationstrenden är stabil i hela Europa.
Biologi
Värdväxter är främst sälg, alm, humle, brännässla, hassel och vinbär. Honan lägger äggen utspridda ett och ett under en mycket lång period fram till juli; äggutvecklingen tar en vecka och larvutvecklingen 3–4 veckor. På humle biter larven ofta av mittnerverna så att bladet faller ihop till ett tältliknande skydd. Fjärilarna kläcker efter 2–3 veckor från början av juli och in i augusti. De nykläckta fjärilarna uppsöker efter en kortare tid av födointag platser för övervintring i skrymslen nära markytan. Under våren livnär de sig främst på nektar från sälgblommor, under sommaren från tistlar och andra högväxta blommor samt sav från träd. De lockas lätt med snören doppade i sockrat vin.