Kännetecken
Vingspann 36–49 mm. Vingarnas översida är mörkbrun. Framvingen har en svart gulringad ögonfläck med vit kärna; hos honan omges ögonfläcken av ett bredare rödgult tvärband. Bakvingen kan hos honan ha en antydan till rödgult tvärband. Undersidan är ljust brun med ett brett, diffust grågult eller gråvitt tvärband på bakvingen. Hanarnas vingöversidor har i viss belysning ett svagt blå- eller grönaktigt skimmer.
Liknande arter
Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.
Utbredning
Klimatkänslig med föränderlig nordgräns: idag som nordligast till norra Uppland vid kusten och i inlandet till södra Värmland, Östergötland och östra Södermanland. Under 1930–40-talen allmänt i inlandet till Dalarna och Hälsingland och längs kusten till Ångermanland; sedan 1960-talet på stadig reträtt. I Danmark utbredd och vanlig; i Norge endast i sydliga kustnära områden. Världsutbredningen sträcker sig från Storbritannien, Kanarieöarna och Nordafrika genom hela Europa till Mindre Asien, Iran och södra Ural.
Biologi
Äggen läggs utspridda ett och ett på strån och blad av ett stort antal gräs- och starrarter, bland annat hundäxing, rödsvingel, timotej, tuvtåtel, vårbrodd och ängsgröe. Larvtillväxten är långsam och larven övervintrar i 2:a–4:e stadiet; förpuppning sker hängande från ett gräsblad i juni och puppstadiet varar 2–4 veckor. Arten har endast en generation per år i hela Europa. Båda könen är flitiga blombesökare och hanarna söker honor genom att patrullera ytor där dessa kan förväntas kläcka.