Kännetecken
Vingspann 30–35 mm. Hannen är glänsande gulröd på ovansidan med svarta ytterkanter och violettskimrande pigment längs framvingens framkant och på bakvingens nedre hälft. Honan är svartbrun på framvingarna med mer eller mindre utbredda gulröda pigment, svarta diskfläckar och två tvärband av svarta fläckar, den inre raden jämnt böjd. Undersidan är gulgrå med tydligt ljuskantade svarta prickar.
Liknande arter
Honan kan möjligen förväxlas med vitfläckig guldvinge (Lycaena virgaureae), violett guldvinge (L. helle) eller mindre guldvinge (Lycaena phlaeas). De mest liknande arterna, ametistguldvinge och sotguldvinge, är ännu inte påträffade i Sverige.
Utbredning
Utbredd i hela Sverige, men påtagligt minskande i söder sedan 1980-talet. I Norge genom hela landet till Finnmark; tidigare utbredd i Danmark och Finland, men minskar nu kraftigt där. Världsutbredningen sträcker sig genom mellersta, norra och östra Europa till Sibirien, Altaj, Mongoliet och Amurområdet.
Biologi
Den viktigaste värdväxten är ängssyra (Rumex acetosa). Äggen läggs ett och ett på bladen och kläcks efter 1–2 veckor. Den tröga larven förbereder sig för övervintring i tredje stadiet och förpuppas följande vår nära markytan. Hannarna patrullerar i rask flykt i sökandet efter honor. Båda könen är flitiga blombesökare.