Kännetecken
Vingspann 43–50 mm; honan är något större med vanligen större ögonfläckar. Vingarnas översida är mörkt gråbrun med på framvingen fem svarta gulkantade ögonfläckar utan vit kärna och på bakvingen tre stora svarta gulkantade ögonfläckar. Undersidan är gråaktigt gulbrun med vitkärnade ögonfläckar. Vingarnas utkanter har dubbla, lätt vågiga ljusgula kantlinjer och innanför ögonfläckarna ett i fläckar upplöst vitt tvärband som lyser igenom på översidan.
Liknande arter
Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.
Utbredning
Förekommer inom två starkt begränsade områden: mellersta Östergötland strax söder om Östgötaslätten samt centralt i södra hälften av Gotland. Under 1800-talet även i ett litet område väster om Ringsjön i Skåne. I Finland expanderande med tyngdpunkt söder om 61°N. Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike och norra Italien genom Centraleuropa och Sibirien till Japan, Korea och norra Kina. Nationellt utdöd i flera europeiska länder; bedöms som nära hotad i Europa och inom EU.
Biologi
Värdväxten är lundstarr; larver har också påträffats på tuvtåtel. Honan släpper äggen under flykten i anslutning till lundstarrbestånd i buskbryn. Larven tillväxer långsamt och övervintrar i 3:e stadiet vid basen av en grästuva; förpuppning i slutet av maj till början av juni, puppstadiet 2–3 veckor. Hanarna patrullerar buskbrynens solexponerade sida i jakt på oparade honor. Fjärilarna har dålig spridningsförmåga – vid märkning och återfångst flyttade de maximalt 700 meter. De besöker sällan blommor och får sitt näringsbehov främst från honungsdagg.