Kännetecken
Vingspann 42–52 mm; honan är något större än hanen. Vingarnas översida är mörkbrun, ibland med svagt rödaktig lyster. Framvingen har en större svart ögonfläck med vit kärna, ibland omgiven av 1–2 mindre ögonpunkter; på bakvingen finns hos hanen 2–3 och hos honan tre ögonfläckar med rödgula ringar. Bakvingens undersida är gråbrunspräcklig med vågiga tvärband och 5–7 ögonfläckar.
Liknande arter
Mycket lik berggräsfjäril (Lasiommata petropolitana), men vitgräsfjärilen är större och saknar tydligare mörka tvärlinjer på vingarnas översidor.
Utbredning
Allmänt i större delen av Sverige från Skåne till Västerbotten och södra Lappland; saknas på Gotland och är sällsynt på västkusten och vid nordgränsen. I Norge noterad till 68°N. Sporadisk i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Atlasbergen i Nordafrika genom hela Europa och Turkiet till Altaj, Kazakstan och Iran.
Biologi
Honan lägger äggen utspridda ett och ett på grässtrån. Kända värdväxter i Centraleuropa är bland annat backskafting, bergrör, fårsvingel, kruståtel, rödsvingel och stagg; i Sverige är antalet värdväxter säkerligen större. Larven övervintrar i 3:e stadiet och förpuppar sig i slutet av maj; puppstadiet varar 2–3 veckor. Hanarna upprättar revir på platser med både naket berg och nektarresurser. Fjärilarna är aktiva hela dagen och är ofta de sista dagfjärilarna som ses i rörelse vid solnedgången efter en varm sommardag.