Kännetecken
Vingspann 44–55 mm hos nominatformen; underarten tristis på Öland och Gotland är avsevärt mindre (36–46 mm) med blekare gula tvärband. Vingarnas översida är gråbrun med breda ockragula och rödgula tvärband; framvingen har normalt två ögonfläckar med vit kärna och bakvingen en. Undersidan är finspräcklig i vitt, grått, brunt och svart. Hanen är mindre än honan med mindre ögonfläckar och ett mörkare doftfjällsband vid framvingens diskribba.
Liknande arter
Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.
Utbredning
I Norden främst längs kusterna: från Norges sydkust längs hela den svenska kusten till mellersta Uppland, Åland, Åbo skärgård och Danmark. I inlandet tidigare vida spridd, idag troligen bara kvar på några få platser vid Vänern, Vättern och östra Mälaren. Underarten tristis är allmän på Ölands och Gotlands alvarmarker och bofast på Gotska Sandön. Världsutbredningen omfattar större delen av Europa.
Biologi
Äggen läggs utspridda ett och ett på både vissna och gröna grässtrån; äggutvecklingen tar 2–3 veckor. Larverna är helt nattaktiva, växer långsamt och övervintrar i botten av en grästuva i 2:a–3:e stadiet. Tillväxten fortsätter till juni då de förpuppas i en lös silkeskokong av sammanspunna sandkorn; puppstadiet varar 4–5 veckor. På sanddyner har larven påträffats på sandrör; andra möjliga värdväxter är bland annat fårsvingel, rödsvingel, vårtåtel och pillerstarr. Hanarna håller revir på nakna klippor eller lavklädd sandmark.