Artguide · Sverige
Blåvingar, guldvingar och snabbvingar · Sverige

Eksnabbvinge

Favonius quercus

Eksnabbvinge är en snabbvinge som nästan helt lever sitt liv i ekarnas kronor. Hannen har ett blåviolett skimrande fjällbeklädnad och arten förekommer inom hela ekens naturliga utbredningsområde i Sverige.

Status i det här landetLivskraftig i SverigeLC (Livskraftig)
Eksnabbvinge

Flygtid

Flyger från början av juli till slutet av augusti.

Livsmiljö

Skogsmark med ek, främst där den är beståndsbildande: bryn, buskmarker, runt kala bergknallar och på spärrgreniga solitära ekar i hagmarker. Flyger ända ut på havsstranden där träden kuvats av vind och salt.

Kännetecken

Vingspann 27–34 mm. Hannen är mörkbrun på ovansidan med tätt sittande, iridiserande blåvioletta fjäll som skimrar bara i en bestämd belysningsvinkel, och med svarta sömfält. Honan är mörkbrun med en stor violettskimrande fläck från vingroten på framvingen. Båda könen har korta svansutskott på bakvingarna. Undersidan är ljusgrå med ett smalt vitt tvärband och två gulröda fläckar på bakvingen, den övre med svart kärna.

Liknande arter

Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.

Utbredning

I Sverige utbredd inom hela ekens naturliga utbredningsområde, från Skåne till södra Värmland, södra och nordöstra Västmanland, sydöstligaste Dalarna och södra Gästrikland. Även i södra Norge, södra Finland och hela Danmark. Världsutbredningen omfattar Europa, Turkiet och Armenien med östgräns i södra Ural.

Biologi

Larven lever på ek och bergek och övervintrar färdigbildad i ägget; den kläcker strax före ekarnas knoppsprickning och äter först inne i svällande knoppar, senare nattetid. Larvutvecklingen tar 5–10 veckor och förpuppningen sker i förnaskiktet. Hannarna samlas på särskilda platser för parningslekar, gärna ekar med honungsdagg, och kommer sällan ner till marknivå. Fjärilarna är ibland aktiva ända till solnedgången och kan nattetid lockas till UV-ljus.