Artguide · Sverige
Praktfjärilar · Sverige

Skogspärlemorfjäril

Fabriciana adippe

Skogspärlemorfjäril är en stor pärlemorfjäril med silverfläckar på bakvingens undersida. Den flyger i skogsgläntor och på hyggen i stora delar av landet.

Status i det här landetAllmän i SverigeLC (Livskraftig)
Skogspärlemorfjäril

Flygtid

Flygtiden börjar under första veckan i juli och varar till mitten av augusti. Enstaka honor kan påträffas till början av september.

Livsmiljö

Större gläntor, hyggen, buskrika betesmarker, mindre skogsvägar och kraftledningsgator; på östkusten även kantzoner mot klippängar och igenväxande alvarhed.

Kännetecken

Vingspann 51–63 mm. Hanens översida är gulröd med svarta fläckar och doftfjäll på vingribborna; honan har ofta en mer brungul nyans. Bakvingens undersida är brungul till gröngul med 14–16 kantiga silverfläckar, utanför dem fyra bruna ögonfläckar vanligen med tydlig silverkärna. Den sällsynta formen cleodoxa har gula istället för silverfärgade fläckar på undersidan.

Liknande arter

Mycket lik hedpärlemorfjäril (Fabriciana niobe), men skogspärlemorfjärilen är större, har fem runda prickar i framvingens yttre mellanfält (inte sex som hos hedpärlemorfjärilen) och den fjärde silverfläcken uppifrån i bakvingens tvärband är avsevärt mindre än de ovanför och nedanför.

Utbredning

Förekommer i hela Norden till 62°N utom på Norges västkust och i fjällområden; norr därom endast spridda fynd som tyder på tillfällig migration. I Europa saknas den bara på Irland, i Skottland och på Atlantens mer isolerade öar. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika genom Europa och Sibirien till Kurilerna, Japan, Kina och norra Indien.

Biologi

Äggen läggs ett par åt gången på vissna växtrester, stenar och pinnar intill solexponerade violbestånd. Den fullbildade larven övervintrar i sitt äggskal och kommer ut i april. Värdväxter är flera violarter: buskviol, luktviol, lundviol, skogsviol, styvmorsviol och ängsviol. Larverna tillväxer under 7–14 veckor och förpuppar sig i ett skyddat rum av hopböjda örtblad; puppstadiet varar 2–4 veckor. Fjärilarna ses ofta vid tistelbestånd i dikeskanter och på störd mark. Arten gynnas kortvarigt av skogsavverkning men minskar åter när gräs tar över fältskiktet.