Kännetecken
Vingspann 38–46 mm; hanen är mindre med spetsigare vingar. Den svenska formens översidor är övervägande brunsvarta med breda, ljust brunröda tvärband i det yttre mellanfältet, två brunröda fläckar i framvingens diskfält och en halvmånformig brunröd fläck runt diskfältet på bakvingen. Undersidan är skarpt rödgul med två vita tvärband, vit diskfläck och vita utkantsfläckar som på bakvingen är breda och distinkt avgränsade av fina svarta linjer.
Liknande arter
Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.
Utbredning
Tidigare utbredd i Skåne, Blekinge och i ett bälte genom Mellansverige från Närke till Uppland och Dalarna; idag bara i två områden, i sydvästra Västmanland respektive östra Uppland. I Finland i södra och östra delarna till 64°N. Världsutbredningen sträcker sig från nordöstra Frankrike genom Centraleuropa, Baltikum och Sibirien till Altaj och Mongoliet; försvunnen från Belgien och Luxemburg, kraftigt vikande i västra Europa.
Biologi
Värdväxterna är ask och olvon. Honan lägger upp till 250 ägg i en stor grupp på undersidan av ett solbelyst blad. De nykläckta larverna spinner samman blad till ett skyddande bo och övervintrar i 3:e–4:e stadiet. På våren lever larverna först av kovaller, flädervänderot och knoppar av olvon och skogstry för att sedan byta till svällande askknoppar. I Västmanland är livscykeln främst 2–4-årig, i Uppland och Finland 1–2-årig. Larverna angrips av brackstekeln Cotesia acuminata. Arten hotas bland annat av skogsdikning, hårt älgbete på ask och olvon samt askskottsjukan.