Kännetecken
Vingspann 30–42 mm; honan är större med rundare framvingar. Vingarnas översida är svart med gulvita och brunröda fläckband genomdragna av mörkare vingribbor, så att ett nätmönster uppstår. Den ljusa färgen varierar från svavelgult till vitt. De brunröda fläckbanden varierar mindre i utbredning, även på undersidan, vilket ger arten dess karakteristiska utseende. Undersidan har tunnare svarta teckningar och fler brunröda fläckar på bakvingen än översidan.
Liknande arter
Den äldre larven kan på lite avstånd lätt förväxlas med larven av fjällbastardsvärmare (Zygaena exulans). För den vuxna fjärilen finns inga förväxlingsarter beskrivna i de undersökta källorna.
Utbredning
Känd från de flesta fjällmassiv i relativ regnskugga norr om 66°N i Sverige, Norge och Finland samt på Kolahalvön. I Sverige från fjällen väster om Hornavan norrut; i Finnmark och på Kolahalvön ner till havsnivå. Världen i övrigt: ett fåtal isolerade populationer i centrala Sibirien (Ural, Jenisej, Tajmyr, Jakutien, Magadan) samt andra underarter i Kaukasus, Sajan och Altaj på 1800–2700 meters höjd. Arten är rödlistad som starkt hotad i Europa och inom EU.
Biologi
De tidiga utvecklingsstadierna är dåligt kända. Larverna lever sannolikt socialt fram till övervintringen. Äldre, solitärt levande larver har samlats på svarthö och fjällspira, som äter främst av blommor och toppskottsblad. Larverna förpuppar sig helst på den solexponerade sidan av stenblock. Livscykeln är sannolikt alltid flerårig med minst 2–3 övervintringar. Fjärilarna är normalt långsamma flygare som ofta landar med utbredda vingar på markytan. Populationsstorleken varierar kraftigt mellan år, från massuppträdanden till mycket fåtaligt uppträdande under långa årsräckor.