Kännetecken
Vingspann 44–54 mm. Hanens översidor är citrongula eller blekare gula; honans är vita med en svag nyans av turkosgrönt. Båda vingparen har breda svarta eller svartbruna utkantsbårder. Bakvingens undersida är svavelgul med varierande mörkgrön pudring och vit diskfläck. Antennskaft och vingfransar är ljust vinröda.
Liknande arter
Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna. I fjällen kan den möta fjällhöfjäril och högnordisk höfjäril, men den gula färgen och mossmarksmiljön är goda ledtrådar.
Utbredning
Svavelgul höfjäril förekommer i hela Fennoskandien från Skåne till Finnmark, men undviker närheten av västerhavet. I fjälltrakterna upphör förekomsten vid trädgränsen. Världsutbredningen sträcker sig från norra Centraleuropa genom Sibirien.
Biologi
Äggen läggs endast på odon, men larven lär även kunna leva av blåbär. Hanarna påträffas oftare längs skogsbilvägar eller andra platser med rikare nektarresurser än ute på själva våtmarken, och patrullerar längre sträckor i sökandet efter oparade honor. Uppvaktningen sker under en avancerad långsam flykt.