Artguide · Sverige
Blåvingar, guldvingar och snabbvingar · Sverige

Violett blåvinge

Agriades optilete

Violett blåvinge är en av våra vanligaste myrfjärilar, knuten till myrar och fattigkärr. Hannen har violettblå ovansida och känns igen på det inskränkta gulröda utkantsbandet på bakvingens undersida.

Status i det här landetAllmän i SverigeLC (Livskraftig)
Violett blåvinge

Flygtid

Flyger från tredje veckan i juni till mitten av augusti.

Livsmiljö

Fattigkärr, torvmossar och andra myrar, ibland mycket små våtmarker. I norra Sverige och Finland även på torrare mark som tallhedar och i fjällbjörkskog.

Kännetecken

Vingspann 23–29 mm. Hannen är violettblå på ovansidan med smalt, distinkt svart sömfält. Honan är mörkbrun till gråbrun med blå fjäll närmast diskfläckarna. Undersidan är ljusgrå med distinkta svartvitringade prickar. Det gulröda utkantsbandet är inskränkt till 2–3 celler nederst på bakvingeundersidan, med en särskilt stor fläck i cell CuA2.

Liknande arter

Inga förväxlingsarter finns beskrivna i de undersökta källorna.

Utbredning

Utbredd i hela Norden utom Island; i Sverige förekommer den även på torr mark i norr, till exempel på tallhedar och i fjällbjörkskog. Globalt sträcker sig utbredningen från Balkan och Alperna genom Europa och Sibirien till Mongoliet, Japan, Kamtjatka och Kurilerna, samt i Nordamerika från Alaska till mellersta Kanada.

Biologi

Larven lever på rosling, tranbär, odon och lingon och uppvaktas inte av myror. Äggen läggs ett och ett på bladundersidorna och kläcks efter cirka tio dagar. Den övervintrar som fastspunnen larv på undersidan av vintergröna blad och förpuppas på våren fäst med en gördeltråd under ett blad. Hannarna patrullerar i sökandet efter oparade honor.