Kännetecken
Medelstor dagfjäril med vingspann 29–48 mm. Färgmönstret kan variera betydligt från individ till individ. Växlingen mellan mörkt bruna och ljusbruna färger på vingarnas ovansidor bildar ett rutmönster. Framvingarnas undersidor är ljusare och saknar märkbart rutmönster. På bakvingarnas undersidor bildas rutmönstret av växlingen mellan rödbruna och gulaktiga färger, förutom tunna svarta linjer horisontellt och vertikalt.
Liknande arter
Minnen i rörelse, särskilt i flykten, som till exempel Brunfläckig pärlemorfjäril. För att kunna skilja Skogsnätfjäril säkert från Sotnätfjäril måste undersidan av bakvingen studeras noggrant med avseende på olika karaktärer – men typiska exemplar av de två arterna kan redan skiljas åt på att Sotnätfjäril har mörkare vingovansidor. Undersidan av bakvingen hos Skogsnätfjäril har ljusare teckningar och avsaknad av svarta prickar närmare utkanten (i motsats till hos Sotnätfjäril).
Utbredning
Vanlig i öppna områden med frodiga ängar i lågländerna på Sørlandet och söder om Østlandet. Fynd har gjorts i alla landets län, förutom Rogaland (några fynd i närheten). Mycket få fynd på Västlandet (med undantag för i de inre delarna av Møre og Romsdal), i Trøndelag (med undantag för längst i söder) och i Norra Norge. I Norge är rutvingen den art som har störst utbredning och störst population. Den kan vara talrik på hyggen och i kraftledsgallerier. Cirka 2 100 fynd.
Biologi
Växtarter är marram, gigant och veronika. Larverna lever i sociala spinntill de är klara med det andra stadiet. Övervintrar som larv i tredje eller fjärde stadiet. Särskilt i fjälltrakter och i norr kan cykeln från ägg till vuxen ta både två och tre år.