Artguide · Norge
Blåvingar, guldvingar och snabbvingar · Norge

Violett guldvinge

Lycaena helle

Violett guldvinge är det minsta av våra gullvingar och står starkt hotad i Norge. Larven lever på harug, och arten är beroende av slåtterenger och vägkanter med gynnsamt slåtteregime. Den flyger från sent i maj till långt ut i juni.

Status i det här landetHotad i NorgeEN (Starkt hotad)
Violett guldvinge
Foto: Frank Vassen from Brussels, Belgium · CC BY 2.0

Flygtid

Färdiger huvudsakligen från slutet av maj till långt in i juni, men också fynd i juli.

Livsmiljö

Vissa fuktiga livsmiljöer: åkrar och mossområden samt ljusare partier i skogen upp till tallbältet, särskilt längs vattendrag. Åkrar med gynnsamt bete är ofta avgörande för arten.

Kännetecken

Vingspann endast 22–26 mm. Översidorna på vingarna är övervägande mörka med violett ton; honan har mer orange på framvingarnas översidor. Vingeundersidorna är tecknade i orange, gråbrunt, svart och vitt med många prickar av varierande storlek. Flykten är snabb och sker precis över marken, och den kan då påminna om små nattfjärilar.

Liknande arter

Kan likna vissa mörka honor av Violettkantad guldvinge, men de är betydligt större än Violett guldvinge, och de två arterna förekommer inte så ofta i samma habitattyp (källhäftet).

Utbredning

Finns utspridd. Stort tyngdepunkt av fynd från Innlandet (Oppland och Hedmark); äldre fynd i Buskerud; en gång funna i Oslo (1911). Inga fynd från Agder eller Vestlandet, och inga från söder på Østlandet. Cirka 300 fynd. Listad som starkt hotad (EN); försvunnen från flera platser där den tidigare förekom.

Biologi

Larvfodret är harerugg. Övervintrar som puppa. Nektar hämtas från olika växter; i början av flygelperioden kan det vara brist på blommor i habitaten. Harerugg som växt återuppstår kraftigt 10–15 år efter att användningen har upphört och den gynnas av sen slåver, bete och ingen gödning.