Sommerfugl ID
Hämta appen gratis
Artguide · Norge
Praktfjärilar · Norge

Kamgräsfjäril

Coenonympha pamphilus

Kamgräsfjäril är en liten ringvinge med ockragul översida och en tydlig, vitkantad ögonfläck nära spetsen på framvingens undersida. Den är vanlig på torra och kortvuxna ängar från Sørlandet till Sør-Trøndelag.

Status i det här landetVanlig i NorgeLC (Livskraftig)
Kamgräsfjäril

Flygtid

Juni till mitten av augusti. Individer som hittas i juli–augusti kan tillhöra en fåtalig andra generation. Vid tidig vår i det södra låglandet börjar flygningen ofta under andra halvan av maj och fortsätter åtminstone in i juni. En andra generation med färre individer ses ofta från juli/augusti under gynnsamma somrar i låglandet längst i söder. I fjälltrakterna och i Nordnorge finns bara en generation, med flygtid främst i juli.

Livsmiljö

På ängar, grässtrån och vid kanter.

Kännetecken

Vingspann 24–33 mm. Liten och i samma storlek som en blåvinge. Vingens översida är brungul med mörkare kanter och vitt helt i ytterkant, samt en svagare mörk ögonfläck nära spetsen på framvingen. Som vanligt för många ringvingar syns endast vingundersidan när fjärilen sitter. Framvingens undersida är mest färgad orange eller ljusbrun med grå ytterkant och ytterkant, samt en tydlig ögonfläck nära spetsen. Bakvingens undersida är huvudsakligen grå med ett vitt, litet band eller en lång, vit fläck (något delad), och det kan också förekomma tre–fyra diffusa, ljusa ögonpunkter. Ganska lugn och vinglete flykt nära marken.

Liknande arter

Arten kan förväxlas med Starrgräsfjäril, men denna är större och tydligt gråpudrad, och har små ögonfläckar på bakvingens undersida. I broschyr: var noga med att notera den något större arten Starrgräsfjäril. Denna art har dock ett diffust, vitaktigt band på varje framvinges undersida, samt endast en liten och ljusare ögonfläck nära spetsen där (mörkare och tydligt mer framträdande hos Kamgräsfjäril). Det är dessutom mycket sällan att Starrgräsfjäril förekommer i livsmiljöer där Kamgräsfjäril lever.

Utbredning

Europa och mot öster till det västra Kina. Vanlig i Södra Norge till Sør-Trøndelag. På Dovre når den upp till 1000 m. Vanlig på torra och kortvuxna ängar från Sørlandet till söder i Trøndelag, och arten kan vara riklig på platsen. Spridda fynd vidare norröver i Trøndelag, och ett fynd från Bremnes, helt nära kusten i Bodø kommune den 27 juni 2007, är det enda kända exemplet av arten från Norra Norge. Cirka 4700 fynd.

Biologi

Larven lever på olika gräsarter, såsom gröe (Poa), svingel (Festuca) och vårbrodd (Anthoxanthum). Vilka värdväxter som föredras i Norge är inte känt. Larven är grön med tre mörkare gröna rygglinjer och två breda, ljusa sidolinjer. Bakänden har två rödbruna spetsar. Den övervintrar som larv. Puppan hänger nära marken. Enligt källhäftet består larvens föda av flera gräsarter, men vilka arter som används i Norge är okänt; larven övervintrar i olika utvecklingsstadier.