Artguide · Norge
Praktfjärilar · Norge

Brunfläckig pärlemorfjäril

Boloria selene

Brunfläckig pärlemorfjäril är en medelstor pärlemorfjäril med karakteristisk bakvingeundersida, prydd med spetsiga trekantfläckar och en svart prick vid vingeroten. Den är vanlig i öppna områden med frodiga, fuktiga ängar över hela Norge.

Status i det här landetVanlig i NorgeLC (Livskraftig)
Brunfläckig pärlemorfjäril

Flygtid

Juni–juli. Flytt från en gång runt 1. juni i tidig sommar i låglänt område i söder, och väl in i juli; i höglänt område och i Norra Norge främst på vingarna i juli. I varma somrar i låglänt område i söder kan en begränsad generation fly i augusti–september.

Livsmiljö

På ängar och skogslokaler. I öppna områden med friska/fuktiga ängar, på avverkningsytor och i kraftledningsområden.

Kännetecken

Vingspann 34–44 mm. En medelstor pärlemorfjäril. Vingarnas ovansida är ljusbrun med många svarta teckningar. Framvingarnas undersida är liknande, men har ännu ljusare grundfärg. Undersidan har gula och bruna skiftningar och flera silvervita fält, bland annat en tydlig silvervit fläck i mitten och en rad silverfläckar längs ytterkanten. Det bruna fältet innanför mittfläcken har en svart prick. Bakvingens undersida kännetecknas av spetsiga triangelfläckar längst ut, två diffusa bruna fält innanför och vanligen en större svart prick vid vingroten. Individer i en andra generation är mindre, liksom individer i norr.

Liknande arter

Arten är mycket lik Prydlig pärlemorfjäril, men de två arterna kan skiljas på färgmarkeringarna på bakvingens undersida. Hos Brunfläckig pärlemorfjäril har bakvingens undersida orangebruna eller nötbruna markeringar utan tydligt rött inslag. De bruna/gula fläckarna som bildar en halvcirkel vid vingrotan är hos Prydlig pärlemorfjäril varmt orangefärgade. Brunfläckig pärlemorfjäril har flera silverfläckar, och fläckarna längs vingens ytterkant är inneslutna av svarta, skarpt markerade vinklar, medan de hos Prydlig pärlemorfjäril är avgränsade av diffusa, brunaktiga trianglar. Broschyrnämner också Svartringlad pärlemorfjäril och Älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino) som förväxlingsarter.

Utbredning

Europa och mot öster till Magadan och Kamtjatka, samt Nordamerika. Vanligt över hela landet, även i bergen. Vanligt i öppna områden med friska/fuktiga ängar över Norge, från lågländerna till fjällttoppen. Kan vara rikligt på avverkningsytor och i kraftledsstråken. Till skillnad från Svartringlad pärlemorfjäril och Prydlig pärlemorfjäril är arten jämt över inte vanlig på myrar. Cirka 4900 fynd fördelade på samtliga av Norges fylken.

Biologi

Larven lever på violer (Viola). Den är gråsvart med en diffus, ljusare grå ryggstrimma. De förgrenade taggarna är bruna eller mörkt bruna, och de två främsta är långa och framåtriktade. I de flesta fall sker övervintringen i larvstadiet, i enstaka fall som puppa. Nektarsökning sker bland annat på skogstorknebb och tistlar.