Artguide · Norge
Praktfjärilar · Norge

Silverstreckad pärlemorfjäril

Argynnis paphia

Silverstreckad pärlemorfjäril är vår största perlemormossa, lätt igenkännlig på bakvingens gröna undersida med silverfärgade strimmor. Den är lokalt vanlig runt Oslofjorden och längs Sørlandskusten, och har under de senaste åren expanderat västerut.

Status i det här landetVanlig i NorgeLC (Livskraftig)
Silverstreckad pärlemorfjäril

Flygtid

Juli till mitten av augusti.

Livsmiljö

I skogsbrygg och skoglysningar med många blomster, ofta tistlar (Carduus, Cirsium) eller knoppurt (Centaurea) som besöks flitigt av de vuxna fjärilarna.

Kännetecken

Vingspann 53–65 mm. Norges största pärlemorfjäril, lätt att känna igen på bakvingens gröna undersida med silverstrimmor. Hanens ovansida är djupt rödorange med svarta fläckar, och framvingen har breda svarta doftfjällsstrimmor på den första till fjärde vingribban räknat bakifrån. Honans ovansida är orange med stora svarta fläckar och ofta tydlig mörk pudring.

Liknande arter

Inga identifierade arter förekommer i de undersökta källorna.

Utbredning

Europa, Nordafrika, Lilleasien, Kaukasus och österut till Japan och Korea. Lokalt vanlig runt Oslofjorden, längs Sørlandskusten och i inre delar av Telemark. Under senare år har arten blivit mer talrik och har expanderat västerut till Rogaland samt inåt landet på Öst- och Sørlandet.

Biologi

Honan lägger ägg i barkspringar på barrträd. De nyläckta larverna övervintrar i barken. Under våren söker de sig ned till marken där de lever av violer (Viola). När larven är fullvuxen i juni, mäter den 43 mm. Den är mörkbrun med svaga, gula sidostrimmor och två gula ryggstriper, och är utrustad med många långa, orangea taggar med svarta sidotaggar. Den bruna puppan hänger från vissna grenar eller liknande.