Kännetecken
Vingspann 45–58 mm. En stor pärlemorfjäril, något över medelstor för en norsk dagfjäril. Vingarnas ovansida är ljusbrun med många svarta teckningar, och framvingarnas undersida ser ungefär likadan ut. Bakvingarnas undersida är däremot helt annorlunda och karakteristisk, med grönaktig ton och ovala pärlemorfläckar samt avsaknad av rödbrun färg. Enligt arthandboken är bakvingens undersida huvudsakligen grön med ett brett gult band i den yttre halvan och silverfläckar både i en rad längs ytterkanten och på vingens inre del. Hos hanen är framvingens första till tredje vingribba räknat bakifrån svagt förtjockad av doftfjäll.
Liknande arter
Skogspärlemorfjäril och Hedpärlemorfjäril liknar varandra, men dessa har en rad med bruna ögonfläckar inuti den yttre raden med silverfläckar. Tack vare de karakteristiska bakvingundersidorna är förväxling med Skogspärlemorfjäril eller mindre arter av pärlemovingar onödig.
Utbredning
Europa, Nordafrika och österut till Japan och Kina. Vanligt norrut till Lofoten och finns vidare utspridda i Finnmark; de nordligaste fynden kan till viss del vara resultat av migration. I bergen i Södra Norge kan den gå upp till 1200 m. Vanlig i vägkantsområden och andra öppna områden i hela landet norr till söder i Nordland; utspridda förekomster påvisats vidare norröver. Så gott som alla fynd från Finnmark, och många från Troms, är av nyare datum, vilket kan tyda på en expansion norrut i takt med ett varmare klimat. Cirka 5200 fynd fördelade på samtliga av Norges fylken.
Biologi
Larverna lever på violer (Viol), och övervintrar som ung. Den är svart med två smala vita linjer på ryggen och med svarta, grenande taggar. Vid varje andningshål har den en rostfärgad fläck. Den blir upp till 42 mm lång. Den förpuppar sig på en vissnad gren eller liknande. Växtsorterna är olika arter av violer; övervintrar som helt ung larv. Vid sökandet efter nektar besöks ofta rödknapp, rödklöver, tistlar och knoppurt.