Kännetecken
Vingspann 40–52 mm. Vingens översida är varmt orange med brun ytterkant. Inom den bruna kanten finns ett svart band med blå fläckar. Längs framvingens främre kant finns alternerande svarta och gula fläckar med en vit fläck ytterst mot kantbandet. På mitten av framvingen finns två runda svarta fläckar, och nära bakkanten en stor svart fläck med en gul fläck utanför. Bakvingens rot är mörkbrunt med gyllene päls och bestövning, och är tydligt avgränsad från det orangea ytterbältet. Vingens gula mönster bleknar till nästan vitt efter övervintringen.
Liknande arter
Vingmönstren påminner om Körsbärsfuks och Videfuks, men dessa är större och mindre kontrastrika, och har två svarta fläckar längs bakkanten av framvingen.
Utbredning
Europa, Turkiet, Centralasien och österut till Japan. Vanligt över hela landet, även i bergen.
Biologi
Larven lever på ett ovanligt sätt på nässla (Urtica). Den är svart med en punkig, dubbel gul linje på ryggen och på sidorna. Andehålen är svarta med en vitaktig ring. Den har gröna fötter och svarta taggar på ryggen och sidorna. Längden blir 35–40 mm. Larven förpuppar sig hängande på värdplanten eller på en annan lodrätt placerad yta i närheten.